Varför kalkkommunion är en dålig idé

Jag har länge tyckt att utdelandet av Kristi blod till de troende är en dålig idé därför att det sker ofta genom lekmän som genom detta uppdrag har fått en slags pseudoklerikal position som underminerar ämbetet. Det är de ämbetsvigda männen som har helgats till uppdraget att ha hand om de heliga tingen, endast under mycket ovanliga omständigheter bör lekmän hantera dem. Jag har dock fått vetskap om en annan invändning som jag tycker är mer allvarlig. Jag har observerat att under kommunionen så händer det att en kommunikant spiller kalken så att Kristi blod faller på golvet, utan att utdelaren märker det, det är sådant som är svårt att upptäcka och som jag endast märkte av tillfällighet när jag ministrerade och befann mig på nära avstånd. Jag har delgivit kyrkoherden mina observationer(det skedde mer än en gång) som tog det hela på allvar och tänker komma på en bra lösning till problemet.

Vad är den bästa lösningen? Såsom jag ser det, vore det bäst att inte dela ut kalken förutom vid speciella tillfällen då man kan vara säker på att kommunikanterna inte kommer att spilla, detta utesluter uppenbarligen en "vanlig söndagsmässa" vid en församling. Detta är den enklaste lösningen och kommer också bespara de ansvariga en massa huvudvärk(dvs om det bekymrar dem att det heligaste vi har hamnar på golvet).
Jag vet att vissa av en outgrundlig anledning känner att de måste ta emot kalken(outgrundlig för att Kristus är fullt närvarande i både brödets och vinets gestalt), om de verkligen har en sådan stor vördnad för Herrens blod så avstår de hellre från den än riskerar att den spills ut, även om det är någon annan som spiller. En del kanske känner att vi måste göra en markering mot de "förkonciliära" som gör motstånd mot den nya liturgin och i värsta fall förnekar det Andra Vatikankonciliets giltighet, kalkkommunionen skulle alltså vara ett slags ställningstagande för konciliet. Men detta håller inte heller, den som läser konciliets dokument om liturgin, Sacrosanctum Concilium, märker att konciliefäderna avsåg att kalken endast skulle delas ut vid speciella tillfällen. Den nuvarande situationen med kalkkommunion har inget stöd i själva konciliet.

Jag ber mina bröder och systrar i Kristus att bli uppmärksamma på detta problem, och jag hoppas ni håller med om att det bästa vore att inte ta emot kalken, risken är för stor och det är inte värt det.
Låt oss även iaktta tillbörlig försiktighet när vi tar emot hostian, fragment kan mycket väl komma bort, de fragmenten precis som dropparna från kalken har kraften att frälsa hela världen. Tar du emot kommunionen i handen se till att inga smulor finns där, och för Guds skull, tvätta händerna om du tar emot kommunionen i handen. Så gjorde man i fornkyrkan, precis som man aldrig tog kommunionen med fingrarna utan åt från handflatan.
Den som vill veta mer om dettta kan med stort förbehåll läsa biskop Athanasius Schneiders bok "Dominus Est- It is the Lord", den är ganska kort och kostar inte så mycket.

Laudetur Iesus Christus.