Om Harry Potter

Böckerna om den unge trollkarlen Harry Potter har blivit en braksuccé världen över, den senaste boken "Harry Potter and the half-blood prince" har redan sålt slut i Sverige.
Omdömet om böckerna har nästan överallt varit lyrisk, och jag måste bekänna att även jag har uppskattat dessa böcker, inte för att det är kvalitetslitteratur, men de har ett högt underhållningsvärde.

Det har emellertid även funnits kritik, att böckerna kan vara skadliga för barn(barnen är ju den största målgruppen för dessa böcker), men kritikerna har oftast avfärdats som "fundamentalister" och en riktig debatt har aldrig riktigt tagit fart. I anknytning till detta har många fått uppfattningen att Katolska Kyrkan har "godkänt" Harry Potter-böckerna, detta är inte sant.
Anledningen till detta missförstånd är ett uttalande av Monsignore Peter Fleetwood i en presskonferens i Vatikanen angående en del dokument som släppts om New Age-rörelsen. Där gav han en personlig åsikt om böckerna som minst sagt blåsts upp till något som det verkligen inte var menat.

Michael O'Brien, en katolsk författare, har i en rad artiklar på sin hemsida kommenterat Potter-böckerna.
Han skriver bl a att man genom böckerna får en falsk bild av magi, att det finns "god" och "ond" magi. Något sådant finns inte, utan all magi är av ondo. Men böcker som "Sagan om Ringen" då? Och Narnia-serien? De innehåller också magi, har de också dåligt inflytande?
O'Brien skriver i artikeln "Harry versus Frodo" att Ringen och Narnia-böckerna har aldrig lett till denna massiva intresse av häxeri och ockultism som Potter-böckerna har gjort, även fast han erkänner att Potter-böckerna har kommit till i en tid då intresset för ockultism är mycket större i våra dagar.
Han skriver dock att magin som utövas i Ringen och Narnia-böckerna är annorlunda än den som finns i Harry Potter-serien.

För det första så har magin en mycket mer central roll i Potter-böckerna, trollformler och olika ritualer beskrivs detaljerat medan i t ex Sagan om Ringen så har detta blivit betydligt mer undanskymt. Dessutom så har t ex Gandalf, trollkarlen i Sagan om Ringen fått sin magi från Iluvatar(Tolkiens representation av Gud i Midgård), det följer alltså med den ett ansvar mot den som har gett magin, medan i Harry Potter-böckerna är magin en kunskap man tar till sig, kraften kommer från individen själv och man har inte ansvar mot någon annan än de jordiska myndigheterna. Det finns alltså en väsentligt skillnad i vad magi är och hur den utövas mellan dessa böcker.

En annan poäng som O'Brien gör i en annan artikel "The Potter Controversy" är att det finns en problematisk syn på rätt och fel i Potter-böckerna. I böckerna så utpressar Harry sin morbror, blåser upp sin moster(och man får intrycket att detta är OK för att de är så taskiga människor, man får alltså behandla människor illa om de behandlar dig illa, är detta god moral?), han uppträder hotfullt mot sin kusin(och detta rättfärdigas av samma anledning som förut), han säger att han "hatar" sina fiender mm.

Michael O'Brien har öppnat mina ögon, han har fått mig att inse att det finns element som är skadliga i Potter-böckern, särskilt för barn, att det även finns postiviva saker är ingen anledning till att bortse från dess mycket problematiska inslag. Påven Benedikt XVI hade under sin tid som kardinal skrivit att att Potter-böckerna har en negativ verkan på kristen mognad(detta borde då speciellt gälla barn eftersom de fortfarande håller på att formas), jag är nu beredd att hålla med.
Många katoliker(däribland jag) har nästan helt okritiskt accepterat böckerna utan djupare reflektion. Och särskilt nu när vi känner till påvens inställning till böckerna så borde vi granska böckerna mer kritiskt än vi har gjort hittills.

Läs gärna O'Briens artiklar för att fördjupa er i ämnet.