Fiat Lux

En katolsk blogg på svenska

onsdag, maj 09, 2007

Bra artikel av Per Beskow

Jag applåderar Per Beskows bidrag i Svenska Dagbladet som svarar på Ulf Ekmans artikel om ekumeniken i samma tidning.
Jag har alltid oroat mig för den tendens till skenande entusiasm som finns i den ekumeniska dialogen, det är visserligen bra att vi kan visa enad front i frågor som "homoäktenskap" o dyl. men samtidigt får man ju vara medveten om att vi fortfarande har en lång väg att gå.
Och Per Beskow har verkligen slagit huvudet på spiken när han tar upp frågan om förhållandet mellan tro och förnuft, där många protestantiska samfund inte har nått den harmoni som existerar i den katolska tron i denna fråga.
Även bibelsynen är en viktig punkt, vi får vara medvetna om att vi inte utgår från "Sola Scriptura" som egentligen leder till en godtycklig tolkning av den och legitimerar således endast sin egen åsikt. Vi är inga bibelfundamentalister.

Ibland krävs det lite hårda ord för att klara upp saker och ting, och det är viktigt.
Som vår påve sade när han var kardinal: "enhet som inte har sin grund i sanningen är ingen enhet alls".

7 Comments:

  • At 12:12 em, Anonymous Anonym said…

    Eller som Carol Wojtyla gjorde i Asissi, lierade sig med hinduister, judar, muslimer samt tusen andra sekter. En härlig "enhet"!

     
  • At 3:59 em, Blogger Symeon said…

    kardinalscitatet är verkligen huvudet på spiken. Jag är glad att vi har en såpass klarsynt påve. Hoppas bara det kommer synas ännu mer i gärning, inte bara i ord.

     
  • At 2:20 em, Blogger Jacob said…

    Anonym, du stavar hans namn fel.
    Dessutom verkar du inte kunna skilja på äpplen och päron.

     
  • At 6:32 em, Anonymous Anonym said…

    Det är en ganska trött analys att dra upp "Sola Scriptura". Som de historiskt bundna varelser vi är har vi alla del av någon tradition. Självfallet har de olika traditionerna korsbefruktat varandra. Om inte officiellt, så i alla fall i praktiken. Katoliker är inte de enda som kan tänka och resonera kring religiösa ting. Tror det är en ganska ohistorisk syn på det hela.

     
  • At 10:58 fm, Blogger Z said…

    Bra inlägg.

    Det räcker INTE att enas kring frågor om homoäktenskap, abort,
    etc...

    Man måste också vara överens om läran, trosbekännelsen, evangelietolkningen, helgonstatus (mycket viktigt för mig att be om helgons förbön, en STOOOOOOOR lucka i andra kyrkor)

     
  • At 11:06 fm, Anonymous Anonym said…

    Den kristan kyrkan är ett: den är Kristi kropp.

    Vi är levande stenar i det bygge som Gud designat.

    I detta hus finns många rum vilket uppenbaras till Johannes i Uppenbarelseboken.

    Med det sagt så är det ändå så att varken historia eller trender eller vetenskapliga rön kan sätta Ordet ur funktion.
    Trots allt är Jesus den samme idag , igår och för evigt.
    Sanningen är inte kompromissbar.

    Att en del av Kristi kropp hävdar att de är de enda som känner sanningen är högmod.
    Vi är inte Gud, men vi har Gud (den Helige Ande) och Ordet (Jesus Kristus) som vår vägledning.

    ALlt vi gör färgas av vår mänsliga sida, köttet, och därför kan vi aldrig säga att vi känner hela sanningen.

    En eller som Paulus uttrycker det: vi ser det som i en spegel.

    Att tro är inte förnuftigt:
    Det är en dårskap för de otroende.

    Vår uppgift är predika evangeliet, om omvändelse, visa på Jesus som den förlöser vår synd.
    Att mha av Gud få människor at tro det otroliga och att se de osynliga.

    Vi litar inte till vårt mänskliga förnuft i detta, utan till Gud.

    Det var förnuftet som sade till Adam att han var naken. Han skämdes och gömde sig för Gud.
    Skam och stolhet drev iväg människan från Gud. Och det gör den fortfarande.

     
  • At 11:31 fm, Anonymous Anonym said…

    Hej!

    Angående helgon
    I din karismatiska rörelsen finns ett förnyat focus på tjänstegåvorna.

    Ett utryck för detta är att människor kommer fram i förbön.

    Låt oss säga att jag i min tjänst ber för sjuka och människor blir helade. Ge Gud äran!

    Att Gud och de heliga ber för oss hela tiden det är självklart.

    Men hur skall man förhålla sig till "levande" och döda helgon i detta perspektiv?

    Detta är en seriös fråga.

     

Skicka en kommentar

<< Home